2013-12-04

Mold! (2009)

Den här filmen utspelar sig runt år 1984 då kriget mot droger var mest aktiva i världen. Start-scenen visar oss en bild när den förre presidenten Ronald Reagan ger information om narkotikaproblemet i USA. Regeringen har tagit fram ett hemligt vapen av episka proportioner som består av en speciell mögelstam som förstör områden i Columbia och avslutar kriget mot droger. Men tyvärr går någonting otroligt fel i laboratoriet och utforskarna luras av organisationens installations-manager.




Mold! är en sci-fi komedi av den amerikanska regissören Neil Meshino och är en tydlig introduktion till en ny våg av slime-filmer. Jag är ett fantastiskt fan av Grindhouse-filmer som " Slime City", "Street Trash" och "The Stuff" så om du, liksom jag, gillar denna typen av filmer så kommer du definitivt att älska den.


Det är inte ofta jag skådar filmer med sjuk humor involverat med grönt slem. Den senaste filmen måste ha varit Lloyd Kaufmans "Poultrygeist: Night of the Chicken Dead" som för övrigt är en av 2000-talets roligaste filmer jag har sett. Mold! tar mig dock tillbaka i tankebanorna kring en scen från den klassiska filmen "Creepshow" där Stephen King spelar rollen som bonde och finner en rymdsten vilken innehåller ett virus som växer sig större med hjälp av vatten.

Det bästa med filmen är inte bara skådespelarna som spelar sina karaktärer perfekt. Den handlar också om vilka effekter som har en större betydelse. Jag älskar verkligen den neutrala stop-motion fotograferingen som anspelar sig när slime-formen förökar sig och blir större. Det påminner mig om kultklassiker som "Return of the Killer Tomatoes" och den äldre typen av klassisk filmkänsla.


Det mest negativa flödet är att filmen i många fall är väldigt händelselös. Det tar lång tid mellan varje unika del och det gör mig så småningom trött. Det borde ha varit lite mer action och inbjudande på resande fot som håller filmen i en lite bättre balans. Men som jag alltid har sagt "- Den som väntar på någonting gott, väntar alltid för länge" och det är inte förrän mot slutet som allt smaskigt och saftigt händer. Detta är inte en splatterfilm, men de blodiga scenerna är guld värda att vänta på. Denna består av en kvalitet som mycket sällan observeras i dessa dagar. De har tagit tillbaka den ultimata grindhouse känslan från 80-talet.



Jag måste tacka regissören Neil Meshino som skickade Mold! till mig , den var slutligt vis riktigt underhållande och jag rekommenderar den till alla er som uppskattar grindhouse.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar