2013-12-03

Alistair (2010)

Berättelsen handlar om två hänsynslösa mördare som bryter sig in i ett hus. Vad de inte vet är att huset innehåller något mycket mörkt och farligt, och så snart våra tjuvar börjar inspektera byggnaden, har de också lagt sig i oväntade konsekvenser. Den stora frågan är om de lyckas komma ut levande?







Jag blev förvirrad när Alistair hamnade i min brevlåda. Anledningen till detta var när jag lade märket till att det var en kortfilm. Jag hade endast frågat regissören om en screener utan någon uppfattning om vilken typ av film det var. Men jag älskar överraskningar och jag måste säga att jag var ganska extatisk.


Alistair är en australiensisk kortfilm av regissören Aaron Cartwright. Så hur gör man en tio minuters kortfilm intressant och händelserik? Om jag får säga det själv är filmen i huvudsak baserad på den överraskande "Jump Scare"-effekten. Alistair fick mig nästan att skita mig och så starkt har jag inte reagerat på en skräckfilm sedan mitten av 90-talet. Klart jag blev positivt överraskad när en film efter femton års väntan äntligen har lyckats skrämma livet ur mig igen.

Den här filmen påminner mig om en kortare och bättre version av filmen "The Fair Haired Child" från Masters of Horror-serien. En stor del av konceptet är mycket lik den filmen med det omedvetna och skrämmande fångenskapet i en källare. Jag tycker också att det liknar en av mina Lucio Fulci-favoriter "House by the Cemetery" - Man blir helt enkelt mörkrädd igen.


Jag som har en stor och sällsam kärlek till dockor blev nästan kär i en filmsekvens från Alistair. Jag vet inte varför jag har en sådan stor och bisarr dock-fetisch. Jag tycker helt enkelt om det stela, oskyldiga och mystiska med dockor. När jag var ung var jag förtjust i en mycket dyr porslinsdocka som min mamma hade satt upp i en av bokhyllorna. Även om jag aldrig infann mig i att röra dockan, så kunde jag ändå sitta helt paralyserad och stirrar på dockan i flera timmar och jag kunde också känna värmen som strålade genom mitt bröst. Jag var kär - I EN DOCKA! Det var inte förvånande att Chucky från "Childs Play"-serien och den fantastiska tjej-docka från "Dolly Dearest" var två solklara favoritkaraktärer sedan jag var 5-6 år gammal.


Om vi ​​går tillbaka till Alistair så är dessa tio korta minuter fantastiska och även om jag ville att det skulle vara en långfilm, så är jag inte det minsta besviken. Efter en unik recension från mig och många andra så kan jag avslöja att Aaron Cartwright faktiskt har påbörjat en långfilm av Alistair med ett innehåll av mer "chockerande" ögonblick, fler dock-sekvenser och slutligen: Massor av våld. Den ser jag mycket fram emot!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar