2013-10-25

Torched (2004)

Sent en kväll lämnar Deanna sin lägenhet för att gå till jobbet. Innan hon lämnar hissen, blir hon övermannad av en maskerad man som brutalt våldtar henne. Deanna blir förkrossad, men ringer inte polisen och går till jobbet som om ingenting har hänt. Hon vaknar upp nästa kväll i lägenheten och där står den maskerade inkräktaren som återigen försöker våldta henne. Men hon lyckas övermanna honom och tar ut hämnd genom att tortera honom under de kommande dagarna. Men det verkar som att denna våldtäktsman inte är samma person som tidigare, och i en anda av hämnd försöker hon hitta identiteten på den första angriparen med hjälp av en DNA- bomullstopp. Hon blir väldigt chockad när hon får reda på vem det verkligen är...

Ryan Nicholson har under hela 90-talet gjort sig känd som make-up artist till serier som X-Files, Millennium och Stargate SG-1 - för att nämna några av de mest kändaste titlarna ur det breda arkivet. Med hjälp av sin kreativitet gjorde han sedan sin fulla regissör-debut genom att färdigställa det amerikanska dödsmetall bandet Necrophagias film "Nightmare Scenerios" från 2004. Detta var en samproduktion tillsammans med lågbudget regissören Vince D'Amato. Under samma år valde Ryan också att debutera med kortfilmen "Torched" vilket är en bloddrypande och kortfattande tortyr-historia.


Torched är antagligen Rape'n Revenge-genrens deluxe och även om filmen bara utspelar sig under 47 minuter så ger den oss tillräckligt med utrymme att skona dess utmärkta skönhet.  Sannerligen tenderar jag att bli trött efter att ha sett en film med en rimlig berättelse som utspelar sig längre än 60 minuter och ger oss alla godsaker i filmens allra sista minuter. Men så är det inte med Torched . Ryan fyller varje scen med något hårdkokt och den står aldrig stilla i rörelse. Tiden flyter iväg och man sitter fastnaglad i soffan och ber om mer.

Till skillnad från någon annan film ur sin egen specifika genre, låt mig säga "I Spit On Your Grave" eller "The Last House on the Left", så besitter vi inte den bittra och utdragna väntan på hämnd. Här smäller det till direkt med en uteslutande våldsam skildring. Den innehåller några läckra scener som bara Ryan Nicholson kan tona fram till sin publik - bisarr, galen och väldigt smärtsam.

Skådespelarnas presterar någorlunda bra, effekterna och den generella filmtekniken är som tagen ur vilken Nicholson film som helst. Du vet helt enkelt vad som väntar dig, den rekommenderas starkt till er som gillar tortyr-filmer som befinner sig långt ifrån Hostel och Saw. Det är möjligen många smådetaljer vi går miste om i filmen. men gnäll inte - det är lågbudget och filmen följer en rättvis speltid.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar