2013-09-18

The Bunny Game (2010)

The Bunny Game är en sann film om en prostituerad crack-hora som gör allt för sitt levebröd. Men en dag blir hon rånad av en kund och förlorar allt hon äger. Hon måste börja om och beslutar sig för att lämna LA och hitta nya kunder i en annan stad. Med (lyckan?) vid hennes sida, plockas hon upp av en lastbilschaufför som frågar om hon har några droger att erbjuda. Istället I sin desperation, erbjuder hon att sälja sin kropp till honom men föraren överväger erbjudandet och istället blir han våldsam och söver ner henne med thinner eller något liknande preparat. Efter detta börjar ett liv i helvete att cirkulera.


Det är enkelt att upprepa tidigare recensioner av The Bunny Game, därför skall jag se till att vara så ärlig jag kan bli och uttrycka mig ordagrant om vad jag tyckte om filmen. Det är verkligen svårt att föreställa sig skådespelerskan Rodleen Getsics förflutna liv och jag hade sett fram emot filmen en mycket lång tid efter att jag skådat trailern första gången. The Bunny Game är en nollbudget film av regissören Adam Rehmeier. Den kostade i princip ingenting att producera och innehåller absolut inga specialeffekter. Våldet i filmen är autentiskt - Reaktionerna, frustrationen, aggressionen och tårarna är på riktigt. Det finns ingenting i filmen, varken manus eller skådespel, som läggs in i dess bakgrund. Detta är en experimentell arthouse-film som framställdes i terapeutiskt syfte för att låta Rodleen Getsic återuppleva sitt tidigare trauma.


Jag blev verkligen förälskad i den enkla, stilistiska och svartvita fotografin. Den fångade upp rätt bild ur en mardrömslik resa som tar med oss ner i det dunkla mörkret i helvetets avgrund. Musiken i filmen är gjord av det Amerikanska Hardcore / Punk Black Metal bandet "Harassor" och bygger tydligt upp filmens rätta atmosfär. Det är smutsigt, obekvämt och riktigt rått - den matchar in i varje liten detalj i The Bunny Game. Även om detta är en mycket liten del av vad som egentligen hände, så ger den oss en rimlig förklaring till hur Rodleen hade det när hon blev kidnappad. Hon känner därför med sig i rollen som "Bunny" och allt känns levande och äkta.

Regissören ville inte arbeta med någon besättning och tog på sig alla uppgifter själv. Därför körde de ut i öknen, långt ifrån liv och rörelse där ingen kunde höra dem skrika. En nackdel skulle ha varit om Rodleen skadats allvarligt, då skulle hon troligtvis ha dött. Den andra konsekvensen handlade om huruvida polisen eller någon misstänkt person skulle ha kommit förbi och sett vad som pågick under inspelningen. Det hade kunnat sluta med dryga böter eller fängelse för grov misshandel.


Jag tycker att detta är en bra och mycket vågad film om man lyckas se filmen för vad den är. Det är en psykologisk arthouse-thriller och vad som imponerade på mig var att filmen inte innehöll enda droppe blod. Allt handlade om de psykologiska konsekvenserna och om hur det långsamt kan bryta ned någon i martyrskap.


The Bunny Game rekommenderas främst till er som gillar djupa, dramatiska och psykologiska filmer. Men var medveten om att det här är en riktig film med en del verkligt utförda händelser utan några som helst specialeffekter.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar