2013-09-22

Rage (2010)

I Rage bekantar vi oss med Dennis, en trettio-årig gift man som är otrogen mot sin fru. Men han fattar snart ett snabbt beslut om att göra en förändring i livet och sluta gå sin fru bakom ryggen. Under tiden han bryter upp sitt hemliga förhållande med sin andra älskarinna, så har han helt oprovocerat gjort en mystisk motorcyklist förbannad. Det hela börjar med små komiska och irriterande gester som Dennis blir irriterad över. Men när han är på väg hem till sin fru, känner han att motorcyklisten fortfarande är efter honom. Det som började med arga och hotfulla handlingar skapar snart ett levande helvete för Dennis. Det har urartat i en allvarlig lek och den stora frågan är om Dennis lyckas lämna spelet död eller levande?

Först och främst vill jag tacka regissören Christopher Witherspoon som skickade mig en promo av denna utmärkta filmupplevelse. Till att börja med måste jag säga att jag var helt oförberedd på vad jag skulle få uppleva. Jag hade varken läst innehållsförteckningar eller sett trailern innan jag började genomskåda denna resan, och detta är ärligt talat en av de bästa och mest spännande filmer jag sett på mycket, mycket länge.


Det är inte ofta jag sitter så spänd genom en hel film som jag gjorde under denna timmen. Christopher har skapat en av denna generationers absolut häftigaste filmer, och då överdriver jag inte. Rage ger oss en sådan twist att man blir upphetsad från topp till tå. Jag kan erkänna att det fanns många partier i filmen där jag helt och hållet slutade andas. Jag var så inbiten i filmen att allt utanför filmens värld slutade existerade. Det är dessa typer av filmer jag vill skåda varje dag.

Det är inte uppenbart att detta faktiskt är en indie film. Christopher använder utmärkta skådespelare som har vuxit in i sina roller. Han använder bra kamerateknik som snyggt fångar och kompenserar filmens verkliga miljö och mycket av Rage tar mig tillbaka till minnen av gamla 80-tals slashers och psykologiska thrillers där spänningen långsamt kryper upp till slut-scenerna - när kroppens känslor fullständigt exploderar. Det var en sådan lättnad när filmen slutade, för det vägde riktigt tungt i mitt bröst. Den gav mig en känsla av total hopplöshet som aldrig skulle ta slut.


Det fina med den här filmen var att den bar på en sådan mörk och bisarr humor, vilket under de jobbigaste partierna lättade på sinnet. Det fanns många sekvenser som fick mig att le och skratta några extra gånger. Men jag var mycket medveten om att den humoristiska känslan någonstans skulle omvandlas till någonting mer allvarligt. Filmen leker med våra emotionella sinnen och gör oss många gånger riktigt förbannade.


Jag är verkligen glad över att få ha tagit del av Witherspoons film "Rage", och jag hoppas i djupet av mitt hjärta att ett svenskt distributionsbolag köper rättigheterna och lansera en svenska versionen av denna film. Jag tycker inte att någon bör undvika "Rage" - Den är verkligen guld värt. Det är en film som med all rättvisa ligger bland mina topp-10 bästa thrillers någonsin.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar